Armfelt

Häng med i Livrustkammarens arbete inför detta års stora utställning om Gustaf Mauritz Armfelt!

Archive for the month “februari, 2012”

Gunstlingen i repris!

På allmän begäran går dramadokumentär Gunstligen – Gustav III favorit i repris! Filmen berättar om Gustaf Mauritz Armfelts liv. Den rymmer allt som en späckad äventyrsberättelse ska innehålla och bygger på autentiskt arkivmaterial. Dramatiserade delar blandas med berättelser från historiska experter. Gunstlingen sändes första gången 2004. Manus och produktion är gjord av Astrid Ohlsén.

Gunstlingen sänds i två delar:

Episod 1 – Lördag 31/3 kl 17:05 SVT2
Episod 2 – Lördag 7/4 kl 17:05 SVT2

Du vet väl att du alltid kan se SVTs program i SVT Play 30 dagar efter sändning!

Läs mer om Gunstlingen

Annonser

Berättelsen om Magdalena Rudenschölds ”’Lilla Eric”

Del 3/3

I juni 1798 födde Magdalena Rudenschöld en son utom äktenskapet som döptes till Eric Carlson Ekmansdorff – här följer hans berättelse.

I Lilly Lindwalls bok om Magdalena Rudenschöld (1917) citeras ett brev, skrivet av en C. Carstens i St. Michel den 24 mars 1882, där Eric Carlson Ekmansdorffs vidare öden kartläggs. Han gick inte något lyckligt liv till mötes. Som avskedad kapten levde han sitt liv i St. Michel [Mikkeli] i Finland. Han led tydligen av en obotlig åkomma (lues inveterata, någon typ av ryggmärgsskada?), och sysslade stundom med renskrivning åt olika tjänstemän, men använde sitt arvode mestadels till dryckenskap. Sin sista tid bodde han hos murarmästaren Erik Sjerlund, som då brevet skrevs uppges ännu ha varit i livet och meddelat detta till brevskrivaren. Eric Carlson Ekmansdorff avled 1848, 50 år gammal. Sjerlund såg till att han fick en enkel begravning, vilken bekostades av räntmästaren Svinhufvud som också betalat för Erics tidigare inackorderingar i bygden. Huruvida Svinhufvud fått pengar från någon annan för underhållet eller bidragit ur egen ficka är inte känt.

Så slutar, den av allt att döma, ganska tragiska berättelsen om ”lilla Eric”. Och om Magdalena någonsin träffade sin son eller fick hans siluettbild får vi nog aldrig veta.

/Sofia, producentgruppen

Veckans andra citat

”Min själ är bedrövad intill döden, förtvivlan bor i mitt hjärta och söndersliter det. […] En människa, som alla möjliga sorger och olyckor till kropp och själ minerat, är både för sig och andra bäst placerad fyra à fem alnar under jorden.”
Armfel 1797, året då hans son Constantin och barnsköterskan dog i Kaluga och Armfelts egen hälsa sviktade.

Lugnet före stormen

Just nu ser det ut så här i utställningsbygget. Vår tidigare utställning ”Kunglig Vintage” är nu nedplockad för att kunna lämna plats åt ”Jag är Armfelt”. 28 mars ska vi slå upp dörrarna, hur ska vi hinna?

Veckans citat

Magdalena Rudenschöld

”Min dyrkade Malin, det är ditt eget fel, att du befinner dig i den situationen att plågas av och kämpa mot de skändligheter man lägger mig till last och som, om de vore möjliga, snarare skulle förtjäna ditt hat och förakt än din sorg och dina tårar. Ditt brev av den 12 oktober, min himmelska älskade, vållade mig synnerligen stor smärta, och jag döljer icke för dig, att jag därav kände en livlig förbittring i hjärta – ty även om du tror dig kunna frikalla dig från vad som helst varmare känsla för mig, så borde dock känslan av aktning ha slagit djupa rötter i ditt sinne, eftersom inga av mitt hjärtas hemligheter någonsin varit dig fördolda, vare sig under den största lycka eller den största olycka…”

G M Armfelt till Magdalena Rudenschöld 23 november 1793 (där han tillbakavisar rykten om ”amourer” i Italien)

Babysitter

Armfelts första jobb hos Gustav III var som barnvakt åt kronprins Gustav Adolf.  Tillsammans med tre andra unga officerare skulle han uppvakta den snart treåriga kronprinsen, de var kronprinsens kavaljerer. En vecka var i månaden skulle de vara barnsköterskor. Allt skulle rapporteras och nedtecknas, t.o.m. hur ofta Gustav Adolf bajsade. Armfelt visade sig ha god hand med barnet. Han lekte och busade med honom som om kronprinsen var en helt vanlig pojke. Det sägs att kronprinsen började tala finlandssvenska som Armfelt! Barnvaktsjobb ska således inte ses ner på – det kan vara ett steg i rätt riktning i karriären!

/Anna, museipedagog

Berättelsen om Magdalena Rudenschölds ”Lilla Eric”

Del 2/3

I juni 1798 födde Magdalena Rudenschöld en son utom äktenskapet som döptes till Eric Carlson Ekmansdorff – här följer hans berättelse.

Vem var då Eric Carlson Ekmansdorffs fader? Om detta ger kyrkoboken inga besked, men i det allmänna folkmedvetandet ska svaret ha varit givet: Gustaf Mauritz Armfelt! Enligt vad flera personer i bygden berättat bodde Magdalena Rudenschöld vid tiden för barnets födelse med en förnäm herre. Det fina paret ska ha kommit i vagn och bott i det avlägset belägna Fibrotorp där det efter 14 dagar föddes en liten pojke som lämnades bort.

Kan denne ”förnäme herre” ha varit Armfelt? Andra författare har hållit det för otroligt att Armfelt skulle ha lämnat livet vid de tyska badorter där han befann sig för att finnas vid Magdalenas sida dessa veckor i Tryserum. Enligt Armfelts biograf Elof Tegnér ska Magdalenas och Armfelts intima umgänge dessutom ha upphört 1792. Å andra sidan fanns även i prosten Atterboms släkt övertygelsen att var fadern. Paret Atterbom verkar dock från början inte ha känt till föräldrarnas namn, utan brevväxlingen med Magdalena gick till en början via en annan adressat i Stockholm. Senare skrev Magdalena i eget namn till prosten för att höra sig för om ”vården av min lilla Eric” och hon önskade också, om möjligt få en siluettbild av honom.

Lilla Eric ska enligt uppgift ha vuxit upp till den ”vackraste älskligaste yngling”. På Armfelts önskan – och det här är intressant – sändes han vid 16 års ålder till Stockholm och senare till St. Petersburg. Vid ankomsten skulle dock Armfelt just ha dött och hans hustru tagit sig an gossen ”som sitt eget barn”. Sedan han genomgått krigsskolan och gått i rysk tjänst förlorade familjen Atterbom kontakten med honom och sörjde honom som död.

/Sofia, producentgruppen

Del 3/3 publiceras den 28/2

Veckans andra citat

Axel von Fersen

”Med sin kalla min har han ett mycket känsligt sinne och stor redbarhet. Ju mer man lär känna honom, desto mer håller man av honom; det är en av de sällsynta och pålitliga människor som vårt tidevarv endast sparsamt frambringar.” Armfelt om sin vän Axel von Fersen

Vad gör en museipedagog?

 

Anna jobbar som museipedagog här i Livrustkammaren.

Vad gör en museipedagog?

Just här i Livrustkammaren jobbar vi museipedagoger väldigt brett. Vi gör skolprogram och visningar. En utav oss museipedagoger alltid sitter med i varje utställningsprojekt och ser till så att utställningen blir pedagogisk.

Jag är också tillgänglighetsansvarig och ser till så att museet är tillgängligt för alla besökare.

Nu är jag alltså delproducent i Armfelt utställningen, med ett särskilt ansvar för pedagogiken förstås.

Vad är det bästa med att få arbeta i Livrustkammaren?

Det är att vi har väldigt mycket besökare, och att det händer mycket här. Sen just det här att man får arbeta väldigt brett och man får en insyn i många olika saker, det är väldigt varierande med en hög nivå på saker och ting här.

Det är väldigt utvecklande för mig, jag lär mig något nytt varje dag och så har det varit sen jag började här” 

Har du jobbat som museipedagog på andra ställen än här?

Ja det har jag, 12 år på ett kommunalt museum innan jag började här, och här har jag jobbat i nästan 5 år nu.

Vad har du för tidigare utbildning? 

 Jag har gått kulturvetarlinjen, som det hette då. Där mitt huvudämne var etnologi, folklivs- forskning, sen har jag kompletterat det med pedagogik och lite andra kortare kurser.

Vad är dina viktigaste arbetsuppgifter nu inför Armfelt utställningen?

– Det är den här smartphone appen ”Äventyret” som ska fungera som en enklare form av spel,  som jag och min kollega Christel har skrivit dilemman till, som man ska ställas inför. 

Vad tycker du är mest intressant med Armfelt? 

När jag först fick höra att vi skulle ha en utställning om Armfelt tänkte jag, ”men gud vad tråkigt.. ”  För jag kunde ingenting om Armfelt, men sen så ju mer man läser om honom så fascineras man av honom och hans liv. Det är roligt att jämföra honom i 20-årsåldern med 20-åringar idag.


Första byggmötet

 

Det är trångt i "svarta caféet" när vi har möten men det blir kreativt!

Nu har vi kommit in i en intensiv fas i utställningsprocessen. Vi har börjat själva produktionen av utställningen i museets lokaler. I måndags hade vi vårt första byggmöte där tekniker, snickare, formgivaren Fritz Halvorsen, utställningsproducenter, konservatorer och museets grafiska formgivare planerade den kommande veckans arbete. Vi kommer från och med nu att ha våra byggmöten på måndagsförmiddagarna.

/Åsa, projektledare

Post Navigation

%d bloggare gillar detta: